Marlene Dietrich

Marlene Dietrich (1901–1992) är en av filmens mest berömda ikoner. Genom sin mystiska karisma, sitt karakteristiska utseende och sin mörka röst skapade hon en filmisk persona som gjorde henne till en av sin tids mest igenkända gestalter på vita duken. Hennes karriär sträckte sig från den tyska stumfilmens sista år till internationella filmproduktioner. Från tidiga filmer som Blå ängeln (Der Blaue Engel, 1930) till senare Det hände i Berlin (A Foreign Affair, 1948). Gå till filmografi.

Dietrich föddes i Berlin och började sin karriär som statist och birollsskådespelare i tyska filmer under 1920-talet. Det stora genombrottet kom med Blå ängeln (1930), regisserad av Josef von Sternberg. I filmen spelade hon kabaréartisten Lola Lola vars sexuella lockelse leder till undergång för skolläraren som förälskar sig i henne. Rollen bidrog till hennes persona och gjorde henne internationellt känd. Framgången ledde till ett kontrakt i Hollywood.

Under första halvan av 1930-talet framträdde Dietrich i flera av von Sternberg mest uppmärksammade filmer, däribland Morocco (1930), Shanghai Express (1932), Blonde Venus (1932) och The Scarlet Empress (1934). Filmerna uppvisade ett starkt fokus på Dietrichs utstrålning. Hon framställdes ofta som en gåtfull och självständig kvinna som utmanade tidens normer kring kön och identitet, inte minst genom hennes användning av manskläder i vissa av filmerna.

Efter att samarbetet med von Sternberg upphört fortsatte Dietrich karriär, fast det skulle oftare handla om biroller. Hennes roll var dock framträdande i westernkomedin Destry Rides Again, 1939 och medan originaltiteln är kongenial med filmen och delvis syftar på den manliga huvudpersonen (James Stewart) är det tydligt att den svenska, Ingen ängel, syftar på Marlene Dietrich.

Under 1940-talet fortsatte hon att medverka i Hollywoodfilmer samtidigt som hon engagerade sig starkt i kampen mot Nazityskland. Efter kriget medverkade hon i flera uppmärksammade produktioner, bland annat A Foreign Affair (1948). På 1950-talet syntes hon i filmer som Rancho Notorious (1952) och Witness for the Prosecution (1957). Under de sista decennierna av sin karriär ägnade sig Dietrich alltmer åt scenframträdanden och konserter.